VART VI ÄN STYR SÅ BLIR DET BRA​

Just idag har vi varit ute på vår seglats i fyra hela månader. 123 dagar. Ett tredjedels år. Vi har tagit oss från Västerås, ut i Östersjön och vidare ner till Danmark (där vi blev överraskade av världens bästa Helle som kom och besökte oss!) och Tyskland. Sedan; genom Kielkanalen (där jag blev hämtad med ambulans i Rendsburg på grund av något som vi trodde var en hjärtinfarkt, men som inte var det) och efter kanalen mötte vi tidvattnet.

I Holland gick vi i kanalerna, genom en del av Standing Mast Route och fortsatte via Amsterdam ut till och genom engelska kanalen, förbi Belgien och Frankrike. Vi har träffat härliga människor och kusthoppat runt Biscaya tillsammans med delfiner. En nattsegling efter den franska kusten hade vi sällskap i timmar av delfiner som simmade och hoppade runt oss i mareld och lämnade vintergator av glittrande ljus efter sig i vattnet. Som kronan på verket lystes hela sittbrunnen plötsligt upp av en fallande meteorit!

Överfarten mellan Frankrike och Spanien längst inne i Biscaya var vi ute på havet under 1,5 dygn – vår längsta överfart så här långt. Jag har kräkts av sjösjuka ett oräkneligt antal gånger, men tror mig nu ha hittat min cocktail av olika preparat som funkar. Vi har fått vänner vi seglat tillsammans med och vi har seglat längs Atlantkusten, från Spaniens nordvästra hörn ner till Portugals sydvästra, spanande efter späckhuggare som ibland anfaller segelbåtar. Sedan 10 dagar ligger vi nu i Lagos på den magiskt vackra Algarvekusten. Hur har seglatsen varit då, så här långt? Den har varit spännande. Och jobbig. Och magisk. Och tröttsam. Och rolig. Och frustrerande. Men allra allra mest har den varit precis så äventyrlig och härlig som jag hoppades innan.

Utan att som i vanliga fall ständigt bli avbruten i mina tankar har jag nu gott om tid till just det; att tänka varje tanke i mål. När vi legat i hamn en längre tid och stressnivån inte behöver höjas på grund av att ständigt vara på väg (och att spana efter späckhuggare) har det verkliga lugnet börjat infinna sig. Att inte ha några måsten i almanackan, ja att inte behöva någon almanacka eller klocka alls, i kombination med valmöjligheter styrda av lust gör något speciellt med oss… Fyll sedan på med att ha sitt boende med sig och dessutom uppleva spänning och äventyr när helst man vill, bara genom att segla en bit till när man tycker att man ”sett allt” på en plats! En dag på stranden här i Lagos – när jag verkligen ringade in vilka känslor jag uppfylldes av – önskade jag att varje stressad människa i hela världen kunde få en dos av just de som fyllde mig, där och då; Frihet, lugn, glädje, harmoni, lust, fascination och tacksamhet. 

Vi har ännu inte bestämt var vi tar vägen efter den här hamnen och vi sticker om några dagar, men vart vi än styr så blir det bra.

8 reaktioner på ”VART VI ÄN STYR SÅ BLIR DET BRA​”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *