Kaos, oreda och handlingsförlamning!

Länge har tiden för vår seglats känts avlägsen, men när nyåret passerats var vi plötsligt oändligt mycket närmre och vi kunde börja säga ”i år kastar vi loss!” Nu är det redan slutet av april och vi undrar hur vi tänkte när vi planerade in att jobba heltid på våra ordinarie arbeten fram till avresedagen. Hur korkat är inte det?! Att sortera, slänga, donera, sälja, spara och magasinera, ja att gå igenom precis allt personligt i ett helt hus, SAMTIDIGT som båten ska rustas klart, katten ska omplaceras, försäkringar tecknas, tänder kollas, bilar säljas, garage tömmas, lillbåt omplaceras, frysar ätas ur, mast besiktigas, båtprylar beställas, 1000 nyproducerade och nylevererade böcker ska säljas (även om ett stort antal redan sålts)… och allt det tar tiiiiid – och är ett heltidsjobb i sig! Jag är dessutom gift med en samlare som bott i samma hus i 28 år och som tycker att det mesta är värt att spara. För egen del har jag en stor utmaning i min mammas hög med personliga saker i källaren, som jag nu – tre år efter hennes död – ännu inte orkat gå igenom. Hur ska jag hinna och orka det? Vissa dagar och kvällar blir vi snudd på handlingsförlamade av det till synes oändliga jobb vi har framför oss och vart man än vilar blicken möts den av kaos. Kommer vi verkligen att bli klara innan sommaren är över, så vi kommer iväg? Det känns overkligt och avlägset. Men om det trots allt går vägen… Hur kommer det att kännas, tro? När vi har en trogen liten skara som vinkar av oss på hemmakajen? Bara skönt och härligt? Eller kommer jag, trots min ofta lite glättiga attityd, att gråta floder över att lämna älskade vänner, mina barn och mitt fantastiska jobb bakom mig? Allt som är tryggt och bekant och som jag älskar så mycket…

Jag har bott utomlands under lång tid tidigare, även om det är många år sedan nu. Därför vet jag att en av de största behållningarna med det livet – förutom äventyret och alla nya möten och platser – är att man får en helt annan kvalitetstid med de som faktiskt tar sig tid att komma på besök. Det får bli min tröst när jag i svaga stunder tvivlar; Att äventyret väntar bakom nästa udde och de av våra vänner som kommer på besök får vi oceaner av kvalitetstid tillsammans med! ❤

4 reaktioner på ”Kaos, oreda och handlingsförlamning!”

  1. Det låter minst sagt som ett kaos , jag är själv samlare av högsta rang och min make likaså har det visat sig , det är strongt gjort av er att sätta drömmar i verklighet . Jag tror vi alla skulle prova leva pryllösa , först då kanske vi inser vad som verkligen är att leva ??!! Men prylar är prylar , livet och relationer är nåt annat . Eran resa kommer gunga på in och utsidan såklart , tänk så mycke ny kunskap och erfarenhet det kommer ge WOW !

    Jag ( vi såklart , fast maken är rätt ovetande ) planerar redan nu för att besöka er någon stans där ute . Ser fram emot att få bli en del av ” en stunds äventyr ” med er ❤️😊
    Massor med kvalitets tid … You bet 😘 You can count us in darling 👍🏼

    1. Darling youuuuu, Karin! <3 Det säger väl en del om KAOSET - faktumet att jag inte sett din kommentar förrän nu! 😀 Så UNDERBART det låter att få besök ombord av jsut ER!!! Tänk att jag längtar redan! Hoppas Mannen i ditt liv är villig att haka på oxå, men han var ju en riktig klippa förra gången ni seglade med oss...
      STOR VARM KRAAAAAM och vi ses ju innan vi kastar loss, kanske redan nu i helgen!?? ;O)

  2. Det är oftast en stress inför en resa oavsett kort eller lång! Har jag packat allt? Är allt fixat? Kommer det bli bra?
    Det kommer bli bra….när ni väl kastar loss och är ute på svaj!
    Saknaden av allt här hemma kommer komma och gå! Och då är det bra med telefon, FB och FaceTime! Och kanske har ni även vänner som kommer besöka er där ni befinner Er! Och framförallt ni kommer finna nya bekantskaper och skapa nya minnen & upplevelser!!
    Det ska bli så kul att ”följa” med er på resan!

    Kram!!! ❤️

    1. TACK för fiiiint svar! Och visst är det så; Vi kommer ju att vara ”på väg” hela tiden, med nya äventyr dagarna i ända och med idel nya bekantskaper i sikte, så det kommer inte att gå någon nöd på oss! Men ”det är nyttigt att sakna” sa alltid min älskade mamma – och jag tror på riktigt att det ligger något i det. När man väl ses igen tar man bättre till vara på tiden – och man vet vad som är viktigt och bagatellartat.

      Nu längtar vi efter att kasta loss! KUL att du vill hänga med på vår seglats, välkommen ombord! <3

      Kram! <3

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *